Sakta men säkert börjar vårtecknen visa sig. Det är kallt som sjutton ute men nån enstaka dag här och där är det vårvarmt och man börjar tro att det finns en vår där bakom knuten ändå. Ena dagen snö och nästa blommar tussilagon. Man vet inte ska man ha mössa och tjocka vantar eller kan man tänka sig en tynnre jacka…. Först några rådjur i snön ena dagen.
Dagarna efter blåste det som bara den men en tur ut för att kolla läget visade gäss och de första snöskatorna för året. Den ena hittade en mask som den kämpade hårt med att få upp.
En dag när jag kom hem från jobbet så var det helt gudomligt varmt och skönt. Efter lunchen så tog jag kameran macroobjektivet och en vaxduk( eftersom jag inte ville bli så blöt) och letade upp en plätt inte långt därifrån jag bor med tussilago. Det är något speciellt med de där första tillfällena för säsongen med blommor. Lukterna och ljuden, värmen på ryggen när man ligger där och bara myser. Sen ser man folk som går förbi och blir oroliga när man ligger där på backen. Det har hänt flera gånger att det är någon som kommit fram och frågat om man är ok. Det är ju bra att folk bryr sig, de brukar skratta när man berättar varför man ligger där. De första tussilagona bjöd också på flugor och en humla som inte ville vara med på bild.
En annan riktigt var dag blev det en tur ut till kusten och det blev lite svanar och skarvar.
På vägen hittade jag några rådjur och den ena bjöd på sig.
Så sa det bara poff och så fanns det blåsippor. Å vad jag älskar dom! Det blev några bilder då men jag tänkte ut igen och fota dom men nix. Det har inte varit väder för det allt från iskallt och snö till bara regn och mulet. Men förhoppningsvis i helgen ska jag ut och hoppas de inte blommat över.
På återseende!